Ludvika HF Damer

Vi åkte klockan 14.00 på lördag för att spela klockan 13.00 på söndag i Hildursborg i Boden. Det blir en ovanligt lång uppladdning (23 timmar) som vi inte hade någon rutin på. Resan upp med minibussar till Arlanda, flyg till Luleå och storbuss till Boden gick väldigt bra. Boendet i campingstugorna var också bra. Tjejerna fixade också maten på bästa sätt, så förberedelserna kan vi inte klaga på. Men, ändå var vi inte riktigt med när matchen drog igång och som det oftast går i handboll, om man inte är riktigt närvarande, så tog Boden ledningen med 4-0 innan vi vaknade till. Som tur var Anna grym i målet, annars hade det säkert ramlat in många fler bollar. Men vi tog en timeout och därefter kom vi igång och hade till paus kommit bra in i matchen. Men tyvärr grusades alla segerförhoppningar direkt i inledningen av andra halvlek där Boden gjorde 4 mål på 4 minuter och vips stod det 12-6 på tavlan. Men de återstående 25 minuterna gjorde vi ändå ett tappert försök att komma igen trots idel motgångar.

Det var helt klart inledningarna av halvlekarna som fällde oss. Inledningen av första halvlek tror jag beror på den orutin vi har på sådana här långresor, vilket avspeglades på en riktigt dålig uppvärmning. Vi fick helt enkelt inte in den rätta känslan i laget och det är vi helt överens om i laget. Det är något vi kommer att jobba med för att klara bättre nästa gång. Inledningen av andra halvlek tar jag på mig till stor del. Jag gick i den klassiska fällan att berömma försvarsspelet i pausen. Vi avslutade de sista 20 minuterna av första halvlek med ett riktigt bra försvarsspel med endast 4 insläppta mål, vilket jag klantigt nog poängterade. Vi pratade mest om hur vi skulle få igång målskyttet och därmed vinna matchen och som jag redan nämnt gick det inte så bra. Det smög in sig en falsk säkerhet att försvaret ordnar sig utan att jobba 110% och då vet ni som kan handboll hur det går mot motstånd av den här kalibern.

Hur som helst tycker jag att Boden var en trevlig bekantskap. Dom hade ett väldigt taktiskt drivet lag som utnyttjade våra svagheter och gjorde det svårt för oss. Men utan tvekan är vi minst lika bra och kommer att ha stor chans att ta revansch när dom besöker sporthallen på vårsäsongen.

När det gäller spelarkritiken så kan jag börja med de som jag nämnde i inledningen, att vi inte var helt klara vid matchstart. Här tycker jag att de mest rutinerade spelarna har ett stort ansvar att tillsammans med Anna få laget klart för start och där fanns en del övrigt att önska den här gången. Ingen skugga ska falla på Anna som gjorde vad hon kunde både på uppvärmningen och att hon höll oss kvar i matchen tills alla hade vaknat, men alla måste ta sitt ansvar. Nog med piskan och över till de positiva. Åsberg hade innan den matchen inte fått särskilt mycket speltid men nu när hon fick chansen att göra längre inhopp gjorde hon det riktigt bra med att spela enkelt och rejält. Hon kom inte med i målprotokollet, men höll tätt bakåt på sin position vilket gjorde att hon spelade 0-0 med sig själv. Hade alla gjort det hade haft en poäng med oss hem. Plussa vill jag även för Lovisa som, trots stukad fot, kom in på slutet och visade upp ett riktigt uppoffrande försvarsspel.

Nu ser vi fram mot nästa helgs hemmamatch mot Eskil. Med full bänk ska vi ha bra chanser att inkassera årets andra seger och därmed hänga på lagen ovanför oss. Vi har nog spelat de 3 svåraste matcherna för året vilket tyvärr inte gav några poäng, men däremot massor av självförtroende. Nu vet alla tjejerna att vi kan slå alla lagen i serien om vi spelar på topp, och hemma i sporthallen ska det mycket till innan vi tar stryk.

PS. Hemresan gick helt problemfritt.

Benny