Ludvika HF Damer

I lördags 14.55 sprang det in ett gäng laddade tjejer, inför en välfylld läktare, för att ta andra raka hemmasegern och därmed fortsätta att vara obesegrade på hemmaplan i vår borg. Allt såg bra ut inför matchen, med hela laget tillgängligt och gått självförtroende efter en serieinledning som resultatmässigt överträffat vad många hade trott. Vi kanske var lite tyngda av stunden i och med att vi kände lite till mans att allt annat än seger skulle vara ett misslyckande. När sen Eskil började med att punkta Almqvist från start så vart det lite stressigt överlag och trots en bra start där Veronica stänker dit 1-0 från kanten i första anfallet så fick vi jobba i motvind hela första halvlek när det gäller anfallsspelet. Men som vanligt gjorde vi det bra i försvaret och efter målvaktsbyte till Erika i mitten av halvleken stängde vi i stort sett igen helt. Det gjorde att vi kunde gå till pausvila med endast 2 bollars underläge. Vi pratade igenom hur vi skulle lösa spelet 5 mot 5 när Almqvist var bortpunktad. Att vi fick problem utan henne i anfallsspelet är inte så konstigt, när vi levt i stor utsträckning på hennes attacker i inledningen av året, men det var som Linnea sa att nu får vi andra kliva fram och ta ansvaret. Försvar och målvaktsspelet hade vi redan hittat rätt i, så där var vi överens om att det bara var att gå in och fortsätta göra jobbet till 100% för att vi skulle vända den här matchen till vår fördel. En annan viktig sak som vi lyfte fram var det faktum att vi vart det starkaste laget de sista 10 minuterna i de 3 senaste matcherna.

 Vi kom igång klart godkänt i andra halvlek och lagen följdes åt tills det återstod 12 minuter, då det stod 14-14. Då gör vi ett ryck och går ifrån till 17-14 på mindre än 3 minuter och det avståndet står sig sen matchen ut. Med 5 minuter kvar åker vi på 2 utvisningar nästan amtidigt och får spela 4 mot 6 i nästan två minuter. Men vi hade redan kört slut på Eskils krafter och spelade 1-1 på den utvisningsperioden. De sista 3 minuterna blev ren defilering fram till hesa Fredrik tjöt och vi fick dansa segerdans. Jag tror att den segern kommer att ha stor betydelse för fortsättningen. Nu kan vi jobba vidare med ett bra självförtroende och bevisligen ett vinnande spel som kommer att ge oss många fler sköna poäng.

De stora utropstecknen denna lördagseftermiddag var Erika och Sebel. Erika har fått stå tillbaka för att Anna har vart så enormt stark i serieinledningen, men när hon nu fick chansen, när Anna hade en lite sämre dag, så tog hon den med besked och gjorde flera både fantastiska och viktiga räddningar. Sebel fick en viktig försvarsuppgift där hon skulle stoppa deras duktiga vänsterkant och det gjorde hon på bästa sätt. Att hon sedan i slutet av matchen dessutom gör ett par riktigt viktiga mål gör att hon får toppbetyg. Det är absolut ingen tillfällighet att dessa båda tjejer lyckas, för deras fokus på träningarna har vart riktigt bra och det ger resultat.

Sen vill jag plussa för hela försvaret som offrar sig hejdlöst för varandra och gör livet surt för motståndarna, men ett extra plus måste Almqvist få som gör en toppinsats.

Jag vet inte hur jag ska kunna vänta till lördag innan vi får spela nästa match hemma mot Team Stockholm. Som tur är har vi 3 härliga träningar innan dess och jag är full av positiva känslor inför dessa och för fortsättningen av säsongen. Den som inte kommer till sporthallen på lördag får skylla sig själv, för då fortsätter vi att skriva ett kapitel i LHF:s historiebok.

Benny